Blogginlägg -
Debattartikel: Kan lärdomar från Förintelsen förändra världen? (2021-10-14)
DEBATTARTIKEL publicerad i Borås tidning den 14 oktober 2021 och Ulricehamns Tidning den 14 oktober 2021
Kan lärdomar från Förintelsen förändra världen?
Ett samhälle som inte kan skydda sina minoriteter mot hat, hot och kränkningar riskerar att underminera demokratins grunder. Frågan angår oss alla, skriver Caroline Källner.
Världsledare samlades igår i Malmö för att diskutera hur satsningar på utbildning om Förintelsen ska utformas. Antisemitism och andra former av rasism ska bekämpas. Men kan vi lära av historien?
En rapport från Brottsförebyggande rådet (2019) och Malmö stads rapport (2021) visar att vi har problem med antisemitism i Sverige. En rapport om antisemitism i Sverige, från Forum för levande historia i år, visar att fem procent av befolkningen har en stark antisemitisk inställning.
Men antisemitism förekommer i alla befolkningsgrupper, inte enbart i en liten grupp i samhället. Dock finns den i högre grad bland äldre och bland personer födda utanför Norden och utanför Europa, eller med muslimsk religionstillhörighet, samt i grupper som sympatiserar med Sverigedemokraterna. I samband med covid-19 sprids också antisemitiska konspirationsteorier.
Därför krävs satsningar på utbildning, både till unga och till vuxna i hela landet. Ett samhälle som inte kan skydda sina minoriteter mot hat, hot och kränkningar riskerar att underminera demokratins grunder. Frågan angår oss alla. Vi är således många som måste agera mot antisemitismen där den finns, både på kort och lång sikt.
Jämfört med för 15 år sedan visar vår rapport om antisemitism att fler tar avstånd från antisemitiska attityder. Det går alltså att påverka utbredningen och förekomsten av antisemitism. Det är hoppingivande.
Kan vi lära av historien? Ja, men det kräver att vi har ena foten i de historiska skeendena och den andra i vår samtid, att vi tittar med detta dubbla perspektiv. Det kräver dels fakta om historien, dels att arkivmaterial och forskning kan omformas till berättelser som får oss att reflektera över det som vi känner igen i dag – mekanismer och mönster, speglade i våra egna erfarenheter.
Hur kan vi bäst förstå likheterna och olikheterna? Och hur kan vi rimligen lära oss vad som orsakade Förintelsen? Vi vänder oss till det förflutna utifrån vår egen tid – och måste kunna ställa relevanta frågor. Först då är det möjligt att vi kan lära oss av historien.
Finns det en fara med att använda historien? Ja, risken är att stater, rörelser, eller ledare med utopier, eller verklighetsnära motiv, åberopar lärdomar från historien för sina egna avsikter. Det kan vara för att förändra eller behålla rådande förhållanden. De letar fram lärdomar som kan sägas bekräfta och legitimera de egna ambitionerna.
I det sammanhanget blir det farligt även med tystnad, olika former av tillrättaläggande och aktivt förnekande av Förintelsen. I dag pågår en intensiv debatt om yttrandefrihet, om vad som får uttryckas och inte, och på regeringens bord ligger ett förslag om att förbjuda förnekelse av Förintelsen.
Behövs det mer undervisning om Förintelsen och antisemitism? Ja, vi behöver nå ut till nya generationer och nya elever med olika bakgrund och förkunskap. För det krävs fortbildningar och material utformade för olika behov. Vi behöver nå dem som inte har nåtts tidigare – till exempel inom vuxenutbildningen. Därför pågår en nationell utbildningssatsning för att nå fler elevgrupper.
Samtidigt står lärarna inför nya utmaningar i klassrummet. De behöver mer stöd för att klara av att hantera hatspråk, falska nyheter och kontroversiella uttalanden som kan förekomma bland elever.
Antisemitism liksom antiziganism, och andra former av rasism, angår alla. De måste bekämpas med bland annat pedagogiska metoder. I skolan ska unga få tillfälle att bemöta och diskutera varandras åsikter. Det är en utmaning och balansgång. Yttrandefriheten är stark, samtidigt har ingen rätt att kränka någon annan för att man tillhör en kulturell eller religiös minoritet.
Det är svårt men viktigt att prata om Förintelsen, särskilt när Förintelsen blir mer än just den historiska händelsen. Historien själv hamnar i skärningspunkten för motiv och krav från vetenskapen, juridiken och politiken. Förintelsens historia blir också ett kulturellt minne som skapas genom nya generationers erfarenheter. Därför måste de primära källmaterialen, som bevarats från Förintelsen, förvaltas varsamt av eftervärlden.
När Malmö internationella forum nu ägt rum är det 21 år efter den förra internationella konferensen i Stockholm. Vi går in i ett nytt skede. Av dem som överlevde Förintelsen finns allt färre kvar som kan berätta. Därför är det angeläget att vi nu samlar in deras vittnesmål och föremål till det nya Sveriges museum om Förintelsen, som öppnar nästa år inom Statens historiska museer.
Men kommer berättelser från Förintelsen nu att tystna? Nej, de fortsätter. Skolelever runt om i landet får möta judiska överlevande som berättar om sina erfarenheter. I dagarna har elever i Borås, Malmö, Lund och Göteborg fått möta barn och barnbarn till de överlevande. Det är de som fortsätter att berätta och det innebär att minnena inte tystnar, tvärtom börjar de om på nytt, men nu med nästa och nästa generations röster.
Caroline Källner, tf överintendent på Forum för levande historia
