Vad gör myndigheter, kommuner, skolor och arbetsgivare för att motverka rasism och hatbrott? I fem nya avsnitt fokuserar Forum för levande historias podd Prata rasism på vad offentlig sektor kan göra i arbetet mot rasism.
I en ny rapport, "Propaganda – en antologi om påverkan”, lyfter Forum för levande historia fram propagandans betydelse i Nazityskland, Sovjetunionen och Islamiska Staten (IS). Även Sveriges hanterade av utländsk propaganda under mellankrigstiden tas upp.
I dagarna har utredningen om ett museum om Förintelsen lämnat sitt betänkande till regeringen. Forum för levande historia ser positivt på initiativet att tillskjuta resurser för mer forskning och kunskap om Sveriges roll under Förintelsen.
Inom ramarna för regeringens nationella plan mot rasism, liknande former av fientlighet och hatbrott utför ett femtontal myndigheter insatser mot rasism och homo-, bi- samt transfobi. Forum för levande historia har 2016-2019 haft i uppdrag att samordna och följa upp planen. Nu har uppdragets slutrapport lämnats till regeringen.
Vad är rasism? Vad är ett likvärdigt bemötande? Den digitala fortbildningen Kunskap om rasism och likvärdigt bemötande ger grundläggande kunskap om hur offentliganställda kan arbeta mot rasism och för ett likvärdigt bemötande i mötet med invånare.
Med anledning av regeringens internationella forum för hågkomst av Förintelsen och bekämpande av antisemitism initieras en nationell satsning för att öka kunskaperna i skolan och samhället. Forum för levande historia tilldelas sex miljoner.
Olika åsikter måste kunna rymmas i en demokrati. Men hur ska vi samtala med varandra? Forum för levande historias nya digitala och interaktiva klassrumsmaterial ”Demokratiska samtal” ger skolelever möjlighet att öva både sin samtalskompetens och sitt kritiska tänkande. Materialet är kostnadsfritt och riktar sig främst till högstadiet och gymnasiet.
I mitten av mars tillträder Silvia Ernhagen som kommunikationschef på myndigheten Forum för levande historia. Hon kommer närmast från en tjänst som vd för stiftelsen Hungerprojektet.
Utställningen Jag kom ensam – Judiska flyktingbarn i Sverige handlar om de 500 judiska barn som kom till Sverige från Nazityskland genom en internationell räddningsinsats, Kindertransport, i slutet av 1930-talet. Genom unika brev och fotografier som aldrig tidigare visats får vi följa barnen från tillvaron före kriget, under flykten och livet efteråt. Utställningen öppnar den 25 januari.
Den 27 januari samlas människor över hela världen i en årlig manifestation. Det är den internationella minnesdagen för Förintelsens offer – samma datum som koncentrations- och förintelselägret Auschwitz-Birkenau befriades 1945. I år är det 75 år sedan. Runt om i Sverige genomförs en mängd arrangemang.
På Förintelsens minnesdag den 27 januari är det är det 75 år sedan koncentrations- och förintelselägret Auschwitz-Birkenau befriades. I Stockholm anordnar Forum för levande historia en minnesceremoni på Raoul Wallenbergs torg med ljuständning och tal av bland andra den polsk- kanadensiske historikern Jan Grabowski.
Tid: 21 januari kl. 11.00 Plats: Forum för levande historia, Stora Nygatan 10-12, Stockholm. En utställlning om de 500 judiska flyktingbarn som räddades från Nazityskland till Sverige genom en internationell räddningsinsats i slutet av 1930-talet. Genom unika brev och fotografier som aldrig tidigare visats får vi följa barnen från tillvaron före kriget, under flykten och livet efteråt.
