Debatt: Öka kunskapen om antisemitismens former och konsekvenser

Denna debattartikel publicerades i Expressen den 14 oktober 2024.

DEBATT. Nästa år är det 80 år sedan Auschwitz-Birkenau och andra förintelseläger befriades och nazisternas terror synliggjordes för en hel värld. 2025 markerar också 250 år av judiskt liv i Sverige.

Trots allt vi vet och borde ha lärt av historien upplever vi i dag en skenande antisemitism, och många judar är mycket utsatta. Spridningen av antisemitiska stereotyper, myter och konspirationsteorier har ökat markant sedan Hamas terrorattack i Israel den 7 oktober förra året och det påföljande kriget i Gaza. Särskilt tydligt är hat och hot som sprids i sociala medier, där kritik mot Israel i vissa fall blandas med fördomar och fientlighet mot judar. Mönstret är globalt, och Sverige är inget undantag.

Statistik från Brottsförebyggande rådet (Brå) visar även att antalet anmälda antisemitiska hatbrott under perioden 7 oktober till 31 december 2023 ökade femfaldigt jämfört med motsvarande period året innan. En undersökning som Judiska centralrådet gjorde bland församlingsmedlemmar i november 2023 visade att sju av tio svarande upplevde att det blivit mycket otryggare att leva med en öppen judisk identitet efter 7 oktober.

Kunskapen behöver stärkas
Det senaste årets utveckling understryker behovet av ökad kunskap om antisemitismens former och konsekvenser. Mot denna bakgrund är det beklagligt att frågan om antisemitism i den offentliga debatten alltför ofta används som politiskt slagträ och verktyg för ökad polarisering.

Fokus borde ligga på att hitta konkreta sätt att motverka fördomar och hat mot judar. Hur kan vi då göra det?

SKMA har under drygt 40 år och Forum för levande historia i över 20 år arbetat för att öka kunskaperna om och motverka antisemitism, var för sig och tillsammans.

Vi vet att det behövs ett konsekvent arbete mot alla former av rasism. Vi vet också att olika typer av gruppfientlighet har många likheter och inte sällan hänger samman. Med det finns också viktiga skillnader. Skillnader som är viktiga att känna till för att kunna identifiera exempelvis antisemitism, som en förutsättning för att kunna motverka och bemöta den.

Skolan har en viktig roll
Att stärka den på många håll begränsade kunskapen om antisemitismens historiska och nutida uttrycksformer och konsekvenser är centralt, inte minst i skolans värld. Många lärare vänder sig till oss för att få hjälp att hantera komplicerade frågor i klassrummet, ofta kopplade till antisemitism.

Efterfrågan på stöd har ökat tydligt i spåren av kriget mellan Hamas och Israel. För att tillgodose det ökade behovet presenterar vi inom kort en ny version av vårt gemensamma undervisningsmaterial Antisemitism - då och nu, utformat för elever i årskurs 7–9, gymnasiet, folkhögskolan och annan vuxenutbildning.

Antisemitism på sociala medier
Materialet är utvecklat i dialog med lärare för att kunna möta det behov av stöd som lärarkåren har idag. Ett viktigt syfte med materialet är att lära elever att känna igen den antisemitism som sprids via digitala kanaler. I sociala medier sprids exempelvis hatfulla antisemitiska mem och annan propaganda med visuella budskap, inte sällan förklädda till en form av ironisk ”humor”. Och de antisemitiska konspirationsteorier som både unga och vuxna stöter på idag sprids ofta med hjälp av kodord som till exempel ”globalister”, ”sionister” och ”Soros”, vilka i dessa sammanhang avser judar.

Här har inte minst skolan en viktig roll i att stärka ungas förmåga att känna igen och bemöta budskap vars underliggande innebörd de annars kanske inte förstår.

Vi vet att detta material är efterfrågat, det har redan idag ca 50 000 sidvisningar per år. Materialet kompletterar de många andra kunskapshöjande insatser vi arbetar med i våra respektive uppdrag. Vi tror och hoppas att också många utanför skolan kan använda materialet för att lära sig mer om antisemitismens historia och nutida uttrycksformer. Behovet av ökad kunskap är stort.

Med gemensamma krafter kan vi och andra aktörer stötta lärare och öka kunskapen om antisemitism. På så sätt kan vi bidra till det i grundlag och lag fastställda uppdraget för skolan och hela det offentliga att förebygga och motverka antisemitism och andra former av rasism och intolerans.

Petra Mårselius
Överintendent vid Forum för levande historia

Ulrika Knutson
Ordförande för Svenska kommittén mot antisemitism (SKMA)