Ny rapport: Varför uppstår antisemitism?

Antisemitism anses ofta vara ett utländskt påfund kopplat till gamla fördomar och okunskap. Det är några resultat från en ny rapport av Forum för levande historia som undersökt svenska allmänhetens uppfattningar om orsaken till fördomar och fientlighet mot judar.

Syftet med rapporten ”Okunskap, myter och rädsla” har varit att kartlägga och synliggöra hur svenskar tenderar att förklara fördomar och fientlighet som riktas mot judar som grupp. Rapporten lyfter också fram förekomsten av stereotyper och antisemitiska tankefigurer i det svenska samhället.

Undersökningen visar att det inte finns någon enhetlig föreställning om vad som är den främsta orsaken till fördomar och fientlighet mot judar. Det går dock att urskilja vissa mönster.

Många av dem som har besvarat undersökningen anser till exempel att fördomar och fientlighet mot judar är kopplad till föreställningar som har uppstått långt tillbaka i historien. En del pekar här på religiöst motiverad motvilja från kristet håll medan andra hänvisar till att makthavare återkommande har utsett gruppen till syndabockar. Ytterligare några hävdar att förklaringen ligger i en uråldrig avundsjuka på en grupp som genom tiderna ofta har framställts som rik och framgångsrik.

– Andra återkommande förklaringar är okunskap och rädsla. Det är ofta oklart vad rädslan handlar om, men i en del fall är det tydligt att svarspersonen syftar på en rädsla inför ”det annorlunda”, säger rapportförfattare Oscar Österberg, historiker och forskningssamordnare vid Forum för levande historia.

En annan återkommande förklaring som ges till fördomar och fientlighet som riktas mot judar är Israel-Palestinakonflikten och den israeliska regeringens politik.

Ett drag som förenar många av de svarande är att de placerar ansvaret någon annanstans. Ofta i det förflutna men också utomlands. Att antisemitism skulle vara något främmande för det moderna Sverige.

Rapporten ”Okunskap, myter och rädsla” bygger på fritextsvar i samband med webbintervjuer med 3507 personer i åldrarna 18–84 år som samlades in av Novus hösten 2020. Totalt 2515 personer (72 procent) besvarade fritextfrågan.

Rapporten är en uppföljning av Forum för levande historias tidigare kartläggning ”Antisemitismen i Sverige” från 2021 där myndigheten jämförde antisemitiska attityder och föreställningar mellan åren 2005 och 2020.

På bokmässan i Göteborg 28/9-1/10 arrangerar Forum för levande historia flera seminarier och samtal om antisemitism. Bland annat om nya rapporten ”Okunskap, myter och rädsla”. Läs mer här: https://www.levandehistoria.se...