Blogginlägg -
SvD Ledare: Replikskifte om Förintelsemuseet (2020-11-24)
Replikskifte publicerad i SvD den 24 november 2020
---------------------------------------------------------
Med anledning av ledaren ”Förintelsemuseet i Malmö – men av rätt skäl”, svarar Ingrid Lomfors, överintendent, Forum för levande historia. Fredrik Johansson kommenterar
I sin ledare den 19/11 pekar Fredrik Johansson på att inte göra ”dagspolitik” av det nya Förintelsemuseet.
Och det är ju helt riktigt. Förintelsen ska varken bli dagspolitik eller regionalpolitik. Därför är det inte antal flyktingar bakåt i tiden, eller graden av antisemitism idag, som är de ”rätta skälen” för museets placering. Det som borde diskuteras är vad museet ska göra.
Det nya museet ska fortsätta göra det Forum för levande historia gör idag, informera om Förintelsen. ”Utspädningen” av vårt uppdrag, som Johansson ser är ett ”genomgående problem i arbetet mot antisemitism” – är en relevant fråga som har ett svar.
”Utspädningen” är en del av vårt breda uppdrag från regeringen och knyter an till demokrati och människors lika värde. Teman på vår webbplats, som Johansson refererar till, tar sin utgångspunkt i Förintelsen, historiska exempel och dess orsaker. ”Leve demokratin!” berättar om demokratins nedmontering i Tyskland under mellankrigstiden, och ”Propaganda” om Nazityskland och Sovjetunionen på 1930–40-talen knyter an till vårt mediesamhälle idag. För att nämna några exempel. Genom att jämföra stegen som ledde fram till Förintelsen med små steg här och nu, kan historien bli både relevant och begriplig för vår egen tid.
Vi måste jobba med fokus både på Förintelsen, och på lärdomar utifrån densamma. Ett nytt museum kan inte bara vara ett arkiv med minnen. Det krävs en pedagogik som lyfter ut dokument och föremål och sätter dem i ett förståeligt sammanhang, kopplat till dagens situation. Det är den ”upplysningen” som också ett museum måste klara av.
Det är precis så, som Johansson skriver, att ”Förintelsen är en unik erfarenhet i den mänskliga historien” och ”resultatet av ett unikt och mycket specifikt hat”. Samtidigt säger den något mycket viktigt om mänskligheten.
Forum för levande historia söker skärningspunkterna mellan Förintelsen och samtiden, det som kan hjälpa oss idag att förklara det som en gång hände, och som kan hända igen, om än på andra platser eller mot andra grupper.
INGRID LOMFORS är överintendent, Forum för levande historia
Fredrik Johansson svarar: Ingrid Lomfors har rätt i att den centrala frågan i diskussionen om ett svenskt Förintelsemuseum är vad som är dess uppgift. Ingrid Lomfors har också rätt i att utvecklingen av Forum för Levande historia – som ju är en myndighet – i helt avgörande del är ett politiskt ansvar. Breddningen av verksamheten är resultatet av politiska ambitioner. Det som från början var ett uppdrag fokuserat på Förintelsen är idag en betydligt bredare palett.
Det finns en alldeles uppenbar risk i att historiskt rättvisetänkande motiverar en utspädning av uppdraget att upplysa om Förintelsen. Det innebär inte att andra historiska skeenden är oviktiga, tvärtom. Men det innebär att man – företrädesvis från politiskt håll – måste inse att Förintelsen och antisemitismen är unika mänskliga erfarenheter.
Syftet med ett museum är att göra minnet levande i samtiden. Men det måste – som ju också utredningen konstaterar – bygga på att det grundläggande uppdraget fullgörs. Då kan ett Förintelsemuseum fylla sin funktion. Låt oss hoppas att så blir fallet. Oavsett geografisk placering.
FREDRIK JOHANSSON