Ny rapport: Historisk forskning om rasism och främlingsfientlighet i Sverige

Hur har rasism mot olika grupper sett ut i Sverige genom historien? I en ny kunskapsöversikt går historikern Martin Ericsson igenom forskningen på området.

Rapporten tar ett helhetsgrepp om historisk forskning som gjorts om hur rasism och främlingsfientlighet sett ut i Sverige fram till mitten av 1970-talet. Här ingår bland annat forskning om antisemitism, afrofobi, rasism mot samer och mot romer och resande. I rapporten diskuteras även begrepp och definitioner som exempelvis rasism, främlingsfientlighet och rasifiering.

- För att skapa ett samhälle utan rasism och intolerans krävs kunskap om hur detta har kommit till uttryck under historien. Historisk forskning om rasism och främlingsfientlighet i Sverige är grundläggande läsning för alla som vill få sådan kunskap, säger Petra Mårselius, överintendent vid Forum för levande historia.

Den historiska forskningen om rasism och främlingsfientlighet i Sverige har utvecklats snabbt under de senaste åren. Kunskapsöversikten gavs ut första gången 2016 och sedan dess har ett stort antal nya studier publicerats, inte minst vad gäller rasism mot de nationella minoriteterna i Sverige.

I denna reviderade utgåva har ett åttiotal nya studier lagts till och nya kapitel tillkommit, ett om islamofobins historia i Sverige och ett om rasism och diskriminering mot sverigefinnar och tornedalingar.

Rapporten visar att den historiska forskningen om rasism och främlingsfientlighet har varit bred men att vissa områden är mer utforskade än andra. Den betonar också vikten av att forskare med olika specialiteter samarbetar och att jämförelser görs mellan Sverige och andra länder.

Rapporten är skriven av Martin Ericsson, docent i historia vid Lunds universitet, på uppdrag av Forum för levande historia. Martin Ericsson har senast gett ut boken Vetenskapen som försvann? Svensk rasforskning efter 1935 (2023) samt medverkat i dokumentärserien Historien om Sverige (SVT).