Hur har rasism mot olika grupper sett ut i Sverige genom historien? I en ny kunskapsöversikt går historikern Martin Ericsson igenom forskningen på området. I rapporten ingår bland annat forskning om antisemitism, afrofobi, rasism mot samer och mot romer och resande. I rapporten diskuteras även begrepp och definitioner som exempelvis rasism, främlingsfientlighet och rasifiering.
Forum för levande historia kommer att genomföra en ny kartläggning av intolerans bland svenska skolelever. Regeringen beslutade i dag att tilldela myndigheten uppdraget som pågår till 2025. För 2023 tillförs myndigheten en miljon kronor.
Den 1 juni fyller Forum för levande historia 20 år. Samtidigt får myndigheten ett breddat uppdrag. Bland annat förstärks arbetet med fördjupa kunskaperna om antisemitism, antiziganism och andra former av rasism och intolerans.
Inom ramen för regeringens nationella plan Samlat grepp mot rasism och hatbrott arbetar ett stort antal myndigheter mot rasism, homo-, bi- och transfobi. Planen har kompletterats med särskilda åtgärdsprogram mot afrofobi, antisemitism, antiziganism, islamofobi och rasism mot samer. Forum för levande historia har i uppdrag att samordna planen och har nu lämnat sin rapport för 2022 till regeringen.
Inom regeringens plan Samlat grepp mot rasism och hatbrott – Nationell plan mot rasism, liknande former av fientlighet och hatbrott arbetar flera myndigheter mot rasism samt homo-, bi- och transfobi. Forum för levande historia har i uppdrag att samordna planen och har nu lämnat sin årliga rapport till regeringen.
Svenskar upplever att de har bristfälliga kunskaper om de nationella minoriteternas historia. Minst känner man till om tornedalingar, mest om samer. Yngre kan mindre än äldre. Samtidigt är de flesta positiva till att principiellt skapa historisk rättvisa genom politiska initiativ. Det visar en ny rapport från Forum för levande historia.
Forum för levande historia håller panelsamtal om antisemitism med forskarna Henrik Bachner, Hannah Pollack Sarnecki, Miriam Katzin från Malmö stad, med flera. Välkommen att delta i Malmö eller följa via länk den 11 oktober klockan 16.30-18.00.
Antisemitiska attityder och föreställningar minskar i samhället. En lägre andel än tidigare instämmer i antisemitiska påståenden. Det visar en ny kartläggning från Forum för levande historia som jämfört utvecklingen mellan 2005 och 2020.
SVT direktsänder den 1 juni klockan 09-09.30 då rapportförfattarna presenterar kartläggningen. Den efterföljande frågestunden från klockan 9.30-10.00 kommer inte att sändas i SVT utan fortsätter via Zoom. För att delta i frågestunden vänligen föranmäl dig till press@levandehistoria.se eller till presskontakterna.
Tisdagen den 1 juni presenterar Forum för levande historia en ny rapport om antisemitiska föreställningar och attityder i Sverige 2005 och 2020. Syftet är att öka kunskapen om antisemitism, komplettera tidigare forskning och bidra till en samlad bild av det aktuella läget i samhället.
Inom ramarna för regeringens plan Samlat grepp mot rasism och hatbrott – Nationell plan mot rasism, liknande former av fientlighet och hatbrott gör flera myndigheter insatser. Forum för levande historia har i uppdrag att samordna och följa upp planen och har nu lämnat sin årliga rapport till regeringen.
Trots tillgängliga arkivsamlingar med insamlade vittnesmål och berättelser använder forskare sällan de överlevandes skildringar i vetenskapliga undersökningar. Det visar en ny rapport från Forum för levande historia, författad av historikern Malin Thor Tureby och kulturvetaren Kristin Wagrell som är verksamma vid Malmö universitet och Linköpings universitet.
Den nya rapporten Vittnesmål från Fö
En ny studie från Forum för levande historia visar att merparten av dagens svenskar ser positivt på samlingsregeringens agerande under andra världskriget. Sverige anses inte ha varit opportunistiskt, eftersom den svenska regeringen inte hade något annat val än att göra eftergifter till Nazityskland.
I dag öppnar två nya utställningar om Sveriges relation till Förintelsen på Forum för levande historia i Stockholm. Utställningarna ”Sverige och Förintelsen” och ”Vita bussarna - Fotografier av KW Gullers”, bidrar båda två med komplexa och delvis motsägelsefulla berättelser.
Den 22 september öppnar två nya utställningar, ”Sverige och Förintelsen” och ”Vita bussarna - Fotografier av KW Gullers”, som belyser Sveriges relation till Förintelsen. Vad visste man i Sverige om nazisternas förintelsepolitik och hur agerade olika delar av det svenska samhället? Båda utställningarna lyfter fram komplexa och delvis motsägelsefulla berättelser.
Idag den 10 augusti har vi åter öppnat våra publika lokaler för besökare. Såväl allmänhet som skolklasser hälsas välkomna igen. Lokalerna har varit stängda sedan i våras på grund av situationen kring coronaviruset (Covid-19).
Denna artikel skickas idag till landsortspress i hela landet. Den är fri att publicera från och med 1 juli 2020.
I en ny satsning kommer Forum för levande historia att utforska Sveriges relation till Förintelsen. I september öppnar två nya utställningar och under hösten planeras flera samtalskvällar med koppling till ämnesområdet Sverige och Förintelsen. Ytterligare innehåll presenteras under hösten.
I en ny rapport, "Propaganda – en antologi om påverkan”, lyfter Forum för levande historia fram propagandans betydelse i Nazityskland, Sovjetunionen och Islamiska Staten (IS). Även Sveriges hanterade av utländsk propaganda under mellankrigstiden tas upp.
Inom ramarna för regeringens nationella plan mot rasism, liknande former av fientlighet och hatbrott utför ett femtontal myndigheter insatser mot rasism och homo-, bi- samt transfobi. Forum för levande historia har 2016-2019 haft i uppdrag att samordna och följa upp planen. Nu har uppdragets slutrapport lämnats till regeringen.