Gå direkt till innehåll

Ämnen: Rasism, diskriminering

Ett nytt faktamaterial synliggör hur judar, romer, samer, sverigefinnar och tornedalingar har behandlats i Sverige genom historien. På bilden syns resandefamiljen Vilhelmsson Brandin omkring 1913.  Foto: Jakob Lindwall / Hälsinglands museum

Nytt faktamaterial: Nationella minoriteter – statens påverkan i historien

Forum för levande historia nya faktamaterial synliggör hur judar, romer, samer, sverigefinnar och tornedalingar har behandlats i Sverige genom historien. Det handlar om politiska och sociala händelser, om rasistiska föreställningar och förtryck men också om åtgärder som genomförts för att förbättra förhållandena för dessa grupper.

Debatt: Öka kunskapen om antisemitismens former och konsekvenser

Skolan har en viktig roll i att stärka ungas förmåga att känna igen och bemöta budskap vars underliggande innebörd de annars kanske inte förstår, skriver Petra Mårselius, överintendent på Forum för levande historia, och Ulrika Knutson, ordförande för Svenska kommittén mot antisemitism (SKMA), i en gemensam debattartikel.

Undervisningsmaterialet "Antisemitism – då och nu" är framtaget för att ge lärare verktyg att hantera antisemitism i klassrummet och se till att elever får grundläggande kunskaper i ämnet.

Nytt stöd till lärare i undervisningen om antisemitism

Svenska kommittén mot antisemitism och Forum för levande historia har tagit fram en uppdaterad version av undervisningsmaterialet "Antisemitism – då och nu". Syftet är att öka elevers kunskaper om antisemitism och stärka deras förmåga att identifiera, stå emot och bemöta fördomar och hat mot judar.

Ny rapport: Historisk forskning om rasism och främlingsfientlighet i Sverige

Hur har rasism mot olika grupper sett ut i Sverige genom historien? I en ny kunskapsöversikt går historikern Martin Ericsson igenom forskningen på området. I rapporten ingår bland annat forskning om antisemitism, afrofobi, rasism mot samer och mot romer och resande. I rapporten diskuteras även begrepp och definitioner som exempelvis rasism, främlingsfientlighet och rasifiering.

Skolor och folkhögskolor som arbetar med Demokratistegen följer en arbetsmodell i sju steg.

Ny modell ska stärka demokratiarbetet i skolan och folkbildningen

I en orolig värld där demokratin och mänskliga rättigheter utmanas är det viktigt att skolan och folkbildningen får stöd för att kunna upprätthålla det goda demokratiarbetet som görs. Därför har Forum för levande historia och Skolverket utvecklat en ny arbetsmodell, Demokratistegen. Från 7 februari är Demokratistegen tillgänglig för grundskolan, gymnasiet, vuxenutbildningen och folkhögskolan.

Den 27 januari samlas människor över hela världen i en årlig manifestation. Det är den internationella minnesdagen för Förintelsens offer. Samma datum som förintelselägret Auschwitz-Birkenau befriades 1945.

Förintelsens minnesdag engagerar hela landet

Förintelsens minnesdag den 27 januari engagerar många. Ett 130-tal arrangemang är inplanerade runt om i landet. Fackeltåg, konserter, utställningar, filmvisning och föredrag. I Stockholm håller Forum för levande historia en livesänd minnesceremoni kl. 17 med tal, musik och vittnesmål.

Ny rapport: Varför uppstår antisemitism?

Ny rapport: Varför uppstår antisemitism?

Forum för levande historias rapport ”Okunskap, myter och rädsla” visar hur svenska allmänheten tenderar att förklara fördomar och fientlighet som riktas mot judar som grupp. Bland annat anses antisemitism vara ett utländskt påfund kopplat till gamla fördomar och okunskap. Rapporten lyfter också fram förekomsten av stereotyper och antisemitiska tankefigurer i det svenska samhället.

Foto: Maja Brand

Rapport till regeringen: Myndigheters arbete mot rasism, homo-, bi- och transfobi under 2022

Inom ramen för regeringens nationella plan Samlat grepp mot rasism och hatbrott arbetar ett stort antal myndigheter mot rasism, homo-, bi- och transfobi. Planen har kompletterats med särskilda åtgärdsprogram mot afrofobi, antisemitism, antiziganism, islamofobi och rasism mot samer. Forum för levande historia har i uppdrag att samordna planen och har nu lämnat sin rapport för 2022 till regeringen.

På bilden: Meriam Chatty, projektledare, Silvia Erhhagen kommunikationschef, Caroline Källner, tf överintendent.

Möt Forum för levande historia i Almedalen

Forum för levande historia är på plats under årets Almedalsvecka i Visby den 3–7 juli. Vi kommer att prata om svåra frågor i klassrummet, om att motverka olika former av rasism och om historiens betydelse för att förstå vår samtid.

En utställning i serieboksform baserat på författaren och illustratören Joanna Rubin Drangers teckningar.

PRESSVISNING Familjen som försvann – en utställning i serieboksform

Tid: Torsdag den 10 mars kl. 10.00
Plats: Forum för levande historia, Stora Nygatan 10-12, Gamla stan i Stockholm
Den 12 mars öppnar utställningen ”Familjen som försvann” baserad på författaren och illustratören Joanna Rubin Drangers sökande efter sin judiska familjs gömda historia. Det är en utställning i serieboksform om smärtan över att bli avskuren från sin historia och om spåren som led

Kulturkrönika i Göteborgs-posten av Ingrid Lomfors: Emerich Roth visade hatarna att det alltid finns en väg ut (2022-01-23)

KULTURKRÖNIKA publicerad i Göteborgs-posten den 23 januari 2022 

Med anledning av Emerich Roths bortgång har historikern Ingrid Lomfors skrivit en krönika om hans unika förmåga att möta barn och unga i alla åldrar och från alla samhällsskikt. Lomfors var mellan 2015 och 2021 överintendent på Forum för levande historia. 
--------------------------------------------------------------------

Ljuslyktor för att hedra Förintelsens offer den 27 januari. Foto: Juliana Wiklund

Förintelsens minnesdag högtidlighålls i hela landet

Den 27 januari minns och hedrar vi offren för Förintelsen. Vi möts i olika arrangemang över hela landet. I Stockholm håller Forum för levande historia en minnesceremoni kl. 17 med tal, musik och vittnesmål som kan följas i direktsändning.

Visa mer